Jag var ett troget fan av Eldvarn under sent 1970-tal och under 1980-talet. Jag vårdar ömt min vinyl av Musik för miljonärer (1980). Jag har alltid varit extra förtjust i Pojkar, pojkar, pojkar. Jag har diffusa minnen av Rockpalais 1979, Stockholm. Idag tror jag att det var Eldkvarn som trollband mig med just den låten just då. När Olof Palme sköts i Stockholm 1986 var jag på Rockmagasinet i Örebro och Eldkvarn rockade som mest på scenen vid den tidpunkten. Under 2000-talet så återupptäckte jag Eldvarn. Så Eldkvarn och jag har band som binder oss samman för tid och evighet.
Gårdagens spelning var en fröjd för vintertrötta själar. Publiken gick igång direkt vid Vägen till paradiset. Sedan var det en kavalkad av låtar som berättar om livet, kärleken, svek, försoning, barndomsminnen, att resa för att komma hem. Jag var riktigt uppspelt när konserten var över.
Låtlista i urval:
Alice
Vägen till paradiset
Kungarna från Broadway
Kärlekens tunga
Ta min hand
Pojkar, pojkar, pojkar
Blues för Bodil Malmsten
Fulla för kärlekens skull
Somliga går med trasiga skor
Mina stjärnor har slocknat
Chevrolet
Be-Bop-A-Lula-Land
Lilla Sofie
Barn av sommarnatten
Eldkvarn på Facebook
1 kommentar:
Jo man förstod på recensionen i tidningen att det var något alldeles särskilt. Inget för mig dock. Vi har inget gemensamt förflutet Eldkvarn och jag.
Skicka en kommentar