Så blir den framflyttade tvådagarsfestivalen äntligen av. Pop, rock, blues, jazz och annat tunggung samsas på parkeringen utanför Skylten. Två mindre scener på framsidan av tegelbyggnaden och en större på baksidan. Artister med tyngd i sin musik får spela inomhus.
På fredagen inleder det lokala bandet Dalen med ljuv pop på svenska från Kisa. De hoppar in för Contact som måste ställa in på grund av sjukdom. Perfekt start klockan 18:00. Det är lugnt på området men det fylls på med besökare i alla åldrar.
Simons rosteri & bageri är på plats med sin serveringsvagn. Mörkrostat bryggkaffe och till det en söt mandelcroissant. Det finns gott om sittplatser på festivalområdet. Solen lyser från blå himmel med stråk av vita moln.
Truls Mörck är tidigare basist i ett av mina favoritband Graveyard. På skiva är hans musik melodisk och kan kännas lite tråkig. Live är det en helt annan sak. Han skapar magiska toner med sin gitarr. Ljusshower förstärker den psykedeliska inlevelsen. Nu kommer jag att lyssna på hans musik med nya känslor.
Äntligen får jag se Abramis Brama live. Tung svensk rock med vibbar från tidigt 1970-tal och givetvis koskälla. Det är fullt framför scenen.
På lördagen blir det bönburgare till lunch hos Kalvefalls. Efteråt lite jazzig instrumentala toner med Trummor & Orgel. En bra start på en mulen dag med risk för minimalt med regn. Det kommer några ofarliga droppar.
Sedan blir det dags för lite tyngre sound inne i Skylten. Den lilla svarta scenen med mörka gardiner som stänger ute det mesta av dagsljuset. Craneium från Åbo, Finland, är en ny bekantskap för mig av stonerrock med malande gitarriff. Det ger mersmak.
Äntligen får jag se Siena Root live. Nu med Zubaida Solid på sång och klaviatur. Oj, vilken underbar röst. Musik med rötter i 1960-tal och tidigt 1970-tal, tungt och psykedeliskt.
Göteborgsbandet Cities of Mars är en glad överraskning med sin cosmic doom. Metal när den är som bäst. Tunga riff. Bas, gitarr, trummor och sång. Bassisten och gitarristen delar på sången.
Sista band för mig blir återförenade Lolita Pop från Örebro. De avslutar sin sommarturné i Linköping. Härlig pop med rötter i 1980-talet. Jag blir genast ung vuxen igen.
Jag har bara beröm till arrangörerna som fixat en så avspänd och helt perfekt festival. Tack för att jag slipper hip hop. Tekniken fungerar och artisterna avlöser varandra från en scen till en annan. Det finns gott om sittplatser. Mat och dryck som bara måste falla de flesta i smaken. Helt underbart att cykla 15 minuter för att ta mig dit och hem.
Jag ser fram emot festivalen 2023.