Avsked - film av Yojiro Takita

Trailer
Orginaltitel: Okuribito
Regisör: Yôjirô Takita
Skådespel: Masahiro Motoki, Ryoko Hirosue, Tsutomu Yamazaki
Land: Japan 2008
Oscar för bästa utländska film 2009
Speltid: 123 min
Biopremiär: 2010-01-15

Avsked är en film om ett så känsligt ämne som döden. Vi ska alla dö men helst pratar vi inte om det. I Japan var det tidigare familjen som genomförde en cermoni som förberedde den döde för resan till andra sidan. Men i vår stressade tid finns det företag som tar hand om det. Familjen är närvarande när den avlidne tvättas, sminkas och läggs i kistan innan det sista avskedet.

Daigo spelar cello i en orkester i Tokyo. Han är lyckligt gift med Mika. Orkestern läggs ner och de flyttar till Daigos hemstad Yamagata i norra Japan. Daigo hittar ett välbetalt arbete som han tror är på en resebyrå. Han skäms när han inser att det är en typ av begravningsbyrå. Han säger inget till sin fru men när hon får reda på vad han gör skäms hon ännu mer. Hon vill att han slutar annars flyttar hon. Daigo tycker mer och mer om sitt jobb och vill fortsätta.

Det är en film om tro, hopp och kärlek. Om att komma hem, ta itu med en saknad och smärta som funnits med från barndomen och in i vuxenlivet. Att försonas med sitt förflutna. Att förlåta en far som försvann ur ens liv för 30-år sedan. Allt är berättat med värme och humor. Tempot är lugnt och vacker cellomusik skapar en fin stämning. Trots temat är det faktiskt en film som ialla fall får mig att må bra.

Séraphine - film av Martin Provost

Trailer


Regissör: Martin Provost
Skådespel: Yolande Moreau, Ulrich Tukur, Anne Bennet
Speltid: 120 min
Land: Belgien, Frankrike 2008
Biopremiär: 26 juni 2009

Filmatiseringar av kända konstnärers liv och öden finns det gott om. Vanligtvis om kreativa men självdestruktiva män som Pollock (2001), Basquiat (1996) eller Vincent & Theo (1990). När det gäller kvinnliga konstnärer så hamnar Frida (2002) i den kategorin. Séraphine är filmen om den okända och självlärda konstnären Séraphine de Senlis (1864-1942). Hennes liv var mer sorgligt än självdestruktivt.

Som ung var hon hushållerska i ett kloster. Att hon började måla härrör från den tiden. Det var hennes skyddsängel som manade henne till det. Det är 1914 och den medelålders Séraphine arbetar hos en familj i Senlis. På nätterna målar hon små tavlor med naiva naturmotiv. Konstkritikern Wilhelm Uhde hyr in sig hos familjen och Séraphine blir hans hushållerska. Det är av slump han ser en av hennes tavlor. Han blir helt betagen. Han uppmuntrar Séraphine till att måla mer för att förbättra sin speciella teknik. Men kriget närmar sig och när han flyr Frankrike får han bara med sig en tavla av Henri Rousseau. 1927 korsas deras vägar igen. Nu är hennes tavlor stora men med samma naturmotiv.

Det är en gripande film om ett udda kvinnoöde och hur ödets nycker gör att hon aldrig får det erkännande hon är värd. Hur hennes liv istället övergår i galenskap och isolering. Hon får i alla fall uppleva några goda år på 1920-talet och då blomstrar hennes måleri. Det är en film som sätter konstnärsskapet i fokus.

Bioupplevelser

Jag ser fortfarande många filmer men de flesta i DVD-format sittande avslappnad i TV-soffan. Att gå på kommersiell biograf tar emot. Filmerna jag vill se kommer aldrig dit. Det luktar illa av popcorn och det ligger skräp på golvet. Besökarna pratar under filmen och prasslar med godispåsar. Att betala nästan 100 kronor för att sitta i en liten sliten box är heller inte kul. Inte ens alla storfilmer får premiärvisning i salongen som tar 302 personer.

I helgen så trotsade jag alla negativa tankar och valde två filmer för att försöka få tillbaka den gamla goda bioupplevelsen. Det lyckades nästan. Det blev ett drama i en liten salong och äventyr / action i den stora salongen. Senast jag var på bio var i febrari i år.

Trailer
Orginaltitel: A single man
Regissör: Tom Ford
Skådespel: Colin Firth, Julianne Moore, Matthew Goode, Nicholas Hoult
Land: USA 2009
Speltid: 101 min
Biopremiär: 19 februari 2010

Kläddesignern Tom Ford debuterar som filmregissör med Christopher Isherwoods roman A single man från 1964. Det är Los Angeles 1962 och Kubakrisen är aktuell. Handlingen kretsar kring medelålders George som är professor i engelska och en dag i hans liv som han bestämt ska bli den sista. Han är förkrossad av sorg sedan hans älskade Jim omkommit i en bilolycka. De hade varit tillsammans i 16 år och han fick inte ens gå på begravningen. Den var endast för de närmast anhöriga.

Det är en snygg film med ett tema som berör. Miljöer, kläder och detaljer doftar 1960-tal. Det är stiliserade scener där endast George verkar vara i rörelse. Färgtonen är dovt grå som speglar en sorgsen man. Den övergår i gladare färger när George tänker på Jim. Colin Firth och Julianne Moore har väl aldrig varit bättre.

Trailer
Regissör: Ridley Scott
Skådespel: Russel Crowe, Cate Blanchett, Max von Sydow, Mark Strong
Land: USA/UK 2010
Speltid: 148 min
Biopremiär: 12 maj 2010

Det är inte första gången legenden om Robin Hood filmatiserats. För mig är det Walt Disneys version från 1973 som dyker upp i mitt minne. Sedan är det Kevin Costner och Mary Elizabeth Mastrantonio som Robin och Marion från 1991. Skillnaden med versionen från 2010 är att nu får vi veta historien bakom legenden. Om det är någon som kan skapa ett storslaget epos med äventyr, action och romantik så är det Ridley Scott. Om man inte hakar upp sig på detaljerna så är det en matinéföreställning för hela familjen. Stridsscenerna är kanske inte lämpliga för de mindre barnen. Det finns även lite humor och komik invävd i detta historiska drama.

Young Victoria - film av Jean Marc Vallée

Trailer

Regissör: Jean Marc Vallée
Speltid: 100 min
Skådespel: Emily Blunt, Paul Bettany, Rupert Friend, Miranda Richardson
Land; UK/USA 2009
Biopremiär: 2009-10-16

Young Victoria skildrar den blivande drottning Viktoria av Storbritannien (1819-1901) åren innan och efter hennes kröning 1837. Givetvis har hennes förälskelse i sin kusin Albert av Sachsen-Coburg-Gotha fått extra mycket utrymme. Det är en kostymfilm som tilltalar alla som vill se en ung kvinna som finner sin egen väg trots att familjen vill styra och forma henne som en schackpjäs. Ungdomlig revolt är alltid sevärt på bioduken. Jag har lite svårt att hänga med i det politiska maktspelet som ändå är det som driver berättelsen framåt. Men som helhet är det en fin filmatisering om en historisk person som har gjorts levande och mänsklig.

1997 gjordes filmen Hennes Majestät Mrs. Brown om Viktoria och hennes påstådda romans med sin betjänt Brown. Den är både rolig och romantisk.

Final NIN Concert Coming to Film

Final NIN Concert Coming to Film



Förra året gjorde Nine Inch Nails sin avskedsturné. Nu verkar det som den blir en DVD - "filmed by the fans, made by the fans, for the fans". Givetvis har bildkvalitén förbättrats och ljudet har mixats i stereo och 5.1 surround sound. Något att se fram emot.

How to Destroy Angels: "A Drowning"

How to Destroy Angels: "A Drowning"

Trent Reznor från NIN har ett nytt musikprojekt på gång tillsammans med sin fru Mariqueen Maandig. Den första singeln A Drowning är en suggestiv men lågmäld synthpärla. Mariqeen sjunger med viskande stämma som Hope Sandeval eller Sophie Zelmani. Det tycker jag om. Utgivning av en EP planeras till sommaren.

Soundgarden Reunion

Äntligen lite musik bakom orden att grungebandet från Seattle ska återförenas. Nu är det bara att vänta på turnépaket, nya låtar och allt gammalt samlat i fin box. Tyvärr så sjunger Chris Cornell inte lika bra som på 1990-talet. Men när det gäller favoritband från förr så är i alla fall jag mycket förlåtande.