15 november 2009

Jag har älskat dig så länge - film av Philippe Claudel


Trailer
Skådespelare: Kristin Scott Thomas (Juliette), Elsa Zylberstein (Lea)
Land: Frankrike 2008
Speltid: 115 min
Biopremiär: 6 mars 2009

Juliette har suttit 15 år i fängelse för mord och nu ska hon återanpassas till ett vanligt liv. Hon har enligt socialtjänstens råd kontaktat sin lillasyster Lea som hon inte träffat under alla dess år. Familjen har raderat minnet av Juliette och det är två främlingar som möts i början av filmen. Lea är universitetslärare, gift och har två adopterade flickor. Lea är ivrig att hjälpa sin syster men också att förstå och försonas med det förflutna. Hon förklarar för sin motsträvige man att Juliette stannar så länge det behövs.

Filmer om att börja ett nytt liv efter avtjänat fängelsestraff brukar ofta handla om kriminella som sedan misslyckas och dras in i brottets bana igen. Jag har älskat dig så länge är en film om en vanlig familj och där vardagen spelar en stor roll. Barn ska hämtas på dagis, matlagning, umgänge med vänner och småprat. Det är två systrar som en gång stod varandra nära och syskonkärleken finns kvar men det finns skuld och skam som inte bearbetats. Det är en film om försoning genom vilkorslös kärlek. Hur förklarar man för sin omgivning att det här är min storasyster och hon har avtjänat ett 15 år långt fängelsestraff för att ha dödat sin 6-årige son. Filmen är gripande men inte sentimental. Det är först i slutet som vi får en förklaring till mordet. Det är en film om att det är möjligt att få en andra chans.

4 november 2009

Max Manus - film av Joachim Rönning och Espen Sandberg


Trailer m.m.

Skådespelare: Axel Hennie (Max), Agnes Kittelsen (Tikken), Nicolai Cleve Broch (Gregers), Ken Duken (Siegfried)
Speltid: 110 min
Biopremiär: 15 maj 2009

Max Manus är en klart sevärd film om Norges motstånd mot tyskarna under andra världskriget. Den bygger på verkliga händelser och personer. Max Manus kämpade i Finland mot ryssen men fick återvända till ett ockuperat Norge. Året är 1941 och det är unga och naiva män som tror att de genom att sprida skriftlig propaganda kan driva bort tyskarna. De grips av polisen och Max försöker fly genom att slänga sig ut genom ett fönster. Han hamnar på sjukhus och därifrån får han hjälp ut och tar sig till Skottland för att tränas i sabotage. Han vet att varje uppdrag är lika med döden. Han återvänder till Oslo två år senare och genomför ett antal sprängningar av fartyg och arkiv. Gestapos repressalier är skoningslösa mot både civila och motståndsmän. Max är en hjälte men priset är högt. Hans vänner dör våldsamt, hans nerver är skakiga och spriten dövar ångesten. När freden kommer känner han bara tomhet.

Den som vill se mer om motstånd under andra världskriget kan med fördel se den danska filmen Flammen & Citronen (2008). Den bygger också på verkliga händelser och personer. Här handlar det om två "hitmen" som får uppdrag att söka upp olika tyskar med höga befattningar i Köpenhamn och avrätta dem helt sonika. Det svåraste uppdraget blir att komma nära Gestapochefen Hoffmann. Thure Lindhardt och Mads Mikkelsen är Flammen och Citronen. De är varandras motpoler. Flammen är ung och övertygad antifascist. Citronen är deprimerad och ser hur motståndsrörelsen krossat hans äktenskap.

Regissör: Ole Christian Madsen
Biopremiär: 25 februari 2009
Speltid: 130 minuter

Trailer Flammen & Citronen

1 november 2009

Musik non stop med Slipknot



Skivmässa i Linköping den 31 oktober och jag köpte två samlingsskivor med musik från radioprogrammet Bandit Rock. Just denna sång fastnade på min hjärna. Den vill inte försvinna.

Jag förhandsbokade genast Kents nya album Röd. Det släpps på fredag.