Musikåret 2019

Jag har egentligen ingen riktig koll längre. Varje fredag får jag en Releaseradar från Spotify, algoritmerna slår fel för det mesta. Jag har en snäll make som meddelar mig om någon av mina favoritartiser har skivsläpp på gång. Jag har väntat på Mark Lanegans nya och den är hur bra som helst. Jag hittar ibland nya låtar via mitt Twitterflöde.

Best of Metal 2019


Best of 2019

Levande musikupplevelser 2019

Anna von Hausswolff
Support: Wave Changer
Arbis, Norrköping
lördag 16 februari
5 av 5




Tomas Andersson Wij
Jönköpings teater
lördag 16 mars
4 av 5



Sophie Zelmani
Hörsalen, Norrköping
fredag 3 maj
4 av 5



Gojira
Gröna Lund, Stockholm
tisdag 25 juni
5 av 5



Festival of the Midnight sun
Sjögestad motell
lördag 31 augusti 2019
3 av 5
Dalen, Children of the Sün, Franska Trion, Oblivious, Hellsingland Underground, Second Oracle, Skogen Brinner, Kebnekajse, Tears



Cajsastina Åkerström
Garden, Linköping
söndag 18 oktober 2019
3 av 5



Woodstock 50 år _ en svensk hyllningskonsert till världens första stora rockfestival
Mikael Rickfors, Dan Hylander, Py Bäckman, LaGaylia Frazier, Mats Ronander, Claes Yngström, Conny Bloom, Janne Åström
Crusellhallen, Linköping
lördag 2 november
3 av 5



Weeping Willows
De Geer, Norrköping
lördag 9 november
5 av 5




Mark Lanegan Band
Förband The Membranes 3 av 5
Debaser Strand, Stockholm
torsdag 14 november
5 av 5

Mark Lanegan Band Debaser 14 november

Höstmörker och blött i luften. Strax innan klockan 20:30 är Mark Lanegan med band på scenen. Mark håller ett fast tag om mikrofonstativet, som alltid. Inte mycket till ljusshow och väldigt lite ljus på sångaren, som alltid. Det blir en hel del låtar från nya albumet Somebody´s Knocking. Dansanta synthtoner med inslag av 1980-talets deppiga band (Joy Division och The Cure). Jag är glad att få höra några av mina favoriter från tidigare skivor, Ode to Sad Disco och Torn Red Heart. Mark var ovanligt pratsam, tackade publiken och presenterade bandet två gånger. En fantastisk kväll.




Ungefär så här:

Knuckles
Disbelief Suspension
Nocturne
Hit the City
Sister
Stitch It Up
Night Flight to Kabul
Bleeding Muddy Water
Deepest Shade (The Twilight Singers cover)
Ode to Sad Disco
Harborview Hospital
Penthouse High
One Hundred Days
Dark Disco Jag
Name and Number
Death Trip to Tulsa
Torn Red Heart
Come to Me
Playing Nero
Beehive
The Killing Season

Weeping Willows, De Geerhallen, lördag 9 november 2019

Konceptkonsert om klimatet, så hela nya albumet After Us spelas från början till slut. Efter en kort paus så slänger de in ett gäng nya och gamla godingar. Bandet är förstärkt med blås och stråkar. Det blir även vackra toner från Sara Menke när hon spelar på vattenglas. Weeping Willows vet hur de ska underhålla sin publik. De levererar sorgsna låtar om jordens undergång och krossade hjärtan med en ärlighet som inga andra artister just nu. Jag har sett Weeping Willows många gånger, i olika uppsättningar och varje gång blir jag lika lycklig och varm inombords.

Musik i högtalarna innan bandet går på scenen, Willow Weep for Me (Frank Sinatra song)

Butterfly
Let Go
Save Us From Ourselves
I Travel With You
Judgement Day
Another Future
Endless Sleep
There's No Hiding Place
Tombstones (With Sara Menke)
After Us

20 minuters paus

The World is Far Away
I'd Do Anything for You
Go Find Your Happiness
While I'm Still Strong
The Burden
Tomorrow Became Today
My Love Is Not Blind
Too Late for Us
Lovers Never Say Goodbye (With Sara Menke)
Wait for Love to Grow
(We're in) Different Places
So It's Over

Extranummer

Touch Me (Slow version)
Broken Promise Land

Bandet har lämnat scenen men Magnus dröjer sig kvar. Elvis röst hörs i högtalarna. Magnus lyssnar in och sjunger sedan för oss som är kvar i salongen. Allt vi hör är musiken, kören och Magnus röst istället för Elvis. En kul grej.

Cajsastina Åkerström Garden söndag 13 oktober 2019

Det är en varm höstkväll. I ett nästan fullsatt Garden, med sittande publik, firar Cajsastina Åkerström 25 år som artist. I sitt låtskrivande inspireras hon av livet, film och litteratur. Det är små ögonblick i vardagen. Lättsamt, igenkännande och underfundigt. Med sig har hon på gitarr Peter Kvint, contrabas Backa Hans Eriksson och piano Jakob Ellerstedt. Nya och gamla låtar blandas. Cajsastina småpratar med publiken om sitt skapande. Hon delar med sig av små personliga berättelser och anekdoter. Hon är mer pop än visa. Två timmar med hög mysfaktor.

Gojira Gröna Lund 25 juni 2019

Tung tisdag med fransk metal på Gröna Lund. Molnen är blygrå och ovan oss cirklar måsfåglar. Skrik från karusellåkare överröstas och kanske hörs trummorna ända till Skansen. Min favoritlåt Stranded kommer som nummer tre. Häftig ljusshow och eldkastare. Vi är 5800 lyckliga i publiken.

Edit this setlist | More Gojira setlists

Sophie Zelmani, Hörsalen, fredag 3 maj 2019

Sophie Zelmani debuterade 1995. Jag har följt henne sedan starten och blir alltid glad när hon släpper ny musik. Det tolfte albumet Sunrise släpptes i mars. Allt är sig likt. Lugna, melodiska låtar med spröd sång. Frågar du mig om Zelmanis största hit så tvekar jag. Jag har ingen koll på vad låtarna heter men när jag lyssnar på musiken kan jag säga flera hitar. Tidiga favoriter är till exempel Always you (1995), Excuse me (1998), Dreamer (1999), Going home (2002), To know you (2003), I'm the rain (2010.

Konserten är även den lugn och avslappnad. På scenen finns som alltid ett litet bord med ett vinglas på och ett tänt ljus. Sophie småpratar med publiken och med sina bandmedlemmar. Alla utom nykomlingen Albin har hon arbetat med under 20 år. Det är en kväll med hög mysfaktor. Musiken är som gjord för att framföras i den nyrenoverade och ståtliga Hörsalen. Två timmar med en blandad kompott av låtar från nya skivan och pärlor från den digra låtskatten.

Sophie Zelmani - sång, gitarr
Lars Halapi - gitarr, klaviatur
Thomas Axelsson - bas
Peter Korhonen - trummor
Albin Grahn - blås, klaviatur

Edit this setlist | More Sophie Zelmani setlists

Tomas Andersson Wij Jönköpings teater 16 mars 2019

Tomas Andersson Wij är på vårturné. Det är intimt, innerligt och naket. Han firar 20 år som skivartist. Han förklarar att vanligtvis ser jag framåt. Nästa album, turné. Nu kan jag se bakåt. Vilka låtar platsade inte just då. Kanske det är dags att prova dem igen. Scenen delar Tomas med Erik Arvinder banjo, fiol, pedal steel mm och Samuel Stark piano, orgel från 1970-tal. Det är avskalat och mellan vissa av låtarna får vi en fin historia om vad som ligger bakom just denna låt. Utlämnande och ärligt. En blandning av nytt och gammalt och det är en fin kväll i moll.




Låtlista - ungefär så här

Anna von Hausswolff 16 februari 2019 Arbis bar & salonger

Det var maken som uppmärksammade Anna von Hausswolff. Pendeln till Norrköping, övernattning på Lamphotellet och en musikalisk upplevelse på Arbis Bar & Salonger. Uppvärmning av Wave Changers från Östergötland.

Drömska toner med malande gitarrer. Inspirerade av psykedelisk rock och blues. Ett bra val som förband. Deras andra spelning live.

Scenen är mörk, minimal ljussättning och massor med rök. Anna med sin röst, som spänner över ett brett register känslor, hängande över sin orgel. Två malande gitarrer. En elbas där fiolstråken skapar dova toner. Musiken är gotiskt mörk och skrämmande men samtidigt ett reningsbad i oroliga tider i världen. 90 minuter malande tungt oväsen men även vänt, vackert och berörande.

The Truth, the Glow, the Fall
Pomperipossa
Ugly and Vengeful
Källans återuppståndelse
The Mysterious Vanishing of Electra
Come Wander with Me/Deliverance

Encore:
Gösta