Höstmörker och blött i luften. Strax innan klockan 20:30 är Mark Lanegan med band på scenen. Mark håller ett fast tag om mikrofonstativet, som alltid. Inte mycket till ljusshow och väldigt lite ljus på sångaren, som alltid. Det blir en hel del låtar från nya albumet Somebody´s Knocking. Dansanta synthtoner med inslag av 1980-talets deppiga band (Joy Division och The Cure). Jag är glad att få höra några av mina favoriter från tidigare skivor, Ode to Sad Disco och Torn Red Heart. Mark var ovanligt pratsam, tackade publiken och presenterade bandet två gånger. En fantastisk kväll.
Ungefär så här:
Knuckles
Disbelief Suspension
Nocturne
Hit the City
Sister
Stitch It Up
Night Flight to Kabul
Bleeding Muddy Water
Deepest Shade (The Twilight Singers cover)
Ode to Sad Disco
Harborview Hospital
Penthouse High
One Hundred Days
Dark Disco Jag
Name and Number
Death Trip to Tulsa
Torn Red Heart
Come to Me
Playing Nero
Beehive
The Killing Season
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar