Visar inlägg med etikett Afghan Whigs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Afghan Whigs. Visa alla inlägg

10 mars 2017

Vårkänslor - ny musik 2017 - utgivning februari till juni 2017

3 februari 2017
Säkert! Däggdjur (SME)
Här finns texterna för oss som köper musik på Spotify.
En av mina favoritlåtar är Snooza

10 februari 2017
Tinariwen Elwan (Anti)
Oväntat samarbete med Kurt Vile och Mark Lanegan på den här låten.

17 februari 2017
Son Volt Notes Of Blue (BOR)
Americana och 1990-tal med sköna gitarrslingor

3 mars 2017
KSMB Ond saga (SPD)
1981 lyssnade jag oavbrutet på "Sex noll två" och "Jag är ingenting". Svensk punk dör aldrig.

10 mars 2017
Soundgarden – Ultramega OK Reissue (Soundgarden/Sub Pop)
Återutgivning av grunge från 1988 är aldrig fel.

17 mars 2017
Depeche Mode Spirit (Columbia Records)
Mitt absolut favorit brittiska synthband

24 mars 2017
Jesus & Mary Chain Damage Joy (WMS)
Jag hörde melodierna i oväsendet när singeln Upside down släpptes 1984.

Ossler Evigt himmelsk fullkomning
Albumet Stas (2013) är beroendeframkallande. Lyssna bara på Skönhet i förfall.

31 mars 2017
Aimee Mann Mental Illness
Filmen Magnolia (1999) öppnade mina öron för hennes musik. Vem blir inte berörd av Save me.

Mastodon Emperor Of Sand
Albumet Leviathan (2004) är ett konceptalbum helt baserat på boken Moby Dick.

28 april 2017
Juliana Hatfield Pussycat
Sent 1980-tal och tidigt 1990-tal var det gott om bra lo-fi indie rock. Den är fortfarande bra.

Mark Lanegan Band Gargoyle
Rösten som fortfarande får nackhåren att resa sig av välbehag. Kärleken började redan tidigt 1990-tal med grungebandet Screeming Trees.

5 maj 2017
The Afghan Whigs In Spades
2010 var året jag tog igen alla missade år när det gäller Afghan Whigs.

Blondie Pollinator (WMS)
Heart of glass från LP:n Parallel Lines (1978) snurrade varmt på skivspelaren.

9 juni 2017
Lady Antebellum Heart Break
Glad pop country behövs i dessa mörka tider.

Nickelback – Feed The Machine (BMG)
Varför hatar alla Nickelback? Ibland är jag på humör för lite kommersiell postgrunge rock.

27 februari 2016

An evening with Greg Dulli, Södra teatern, 16 februari 2016



Greg Dulli med vänner åker på turné med en låtskatt som går tillbaka 30 år. Uppvärmning sköter vännen Manuel Agnelli från Afterhours, Milano. Han har hjälp av violinisten Rodrigo D'Erasmo. De börjar med en avskalad cover av Bruce Springsteen, State trooper. Innan de lämnar scenen framförs en känslig version av kärleksballaden There´s many ways. Under Gregs spelning dyker även dessa två musiker upp bredvid Greg.

Greg Dulli är på strålande humör. Han delar med sig av sånger från Afghan Whigs, Gutter Twins och Twilight Singers. Det svänger, är vackert och helt underbart. Candy cane crawl sjunger han sittande vid pianot och den är till minne av det brittiska bandet Viola Beach, som omkom nyligen vid broöppningen i Södertälje. Extranumret Teenage wristband är extra stökigt. Sista låten blir Greg ensam med gitarr och en fin tolkning av David Bowies Modern love.



3 juli 2014

Bråvalla 2014

Från Bråvalla 2014

Afghan Whigs spelning på Bråvalla får mig att köpa endagsbiljett till lördagen. Utan att blinka! Samma dag spelar även andra intressanta band Graveyard, Laleh, Of Mice & Men, Bad Religion och Melissa Horn. De lockar sådär!

Duggregn och gråmulet är vädret för dagen. Tur att jag har gummistövlar och regnponcho. Det är mindre lerigt än jag förväntat mig. Klockan 15:00 drar Gravyard igång med sina tunga riff. Det är ingen trängsel framför scenen. Ison & Fille drar över tiden med sin hiphop på scenen bredvid. Deras rapmusik dränks i skön blues gitarrhårdrock.

Laleh drar en stor publik. Det är tredje gången jag ser henne live och denna gång är hon verkligen värd all uppmärksamhet. Hon känns jordnära och mindre "New Age". Även om dansarna på scenen är lite överflödiga. Laleh fyller verkligen ut hela scenen på egen hand.

Ett gäng glada killar från Orange County, Kalifornien, vid namn Of Mice & Men får asfalten framför scenen att vibrera. De är tung metall med hårt tryck i basgitarren. Hela jag skakas om. Efter några låtar har ljudbilden tonats ner. Mycket bättre!

En ordentlig regnskur börjar samtidigt som Bad Religion kliver på scenen. Jag tar skydd under ett partytält vid en av serveringarna. Jag sitter vid ett av borden, hör musiken och ser sångaren på storbildsskärmen. Det fungerar utmärkt. Samtidigt med att regnet tilltar drar en strid ström besökare förbi på väg till campingen.

Melissa Horn krockar med Afghan Whigs klockan 20:30. Det är så lite folk när Afhan Whigs drar igång med Parked outside från nya helt underbara albumet Do to the beast. Regnet upphör strax efteråt. Jag njuter i 70 minuter. Sedan är det över och bara att åka hem.



26 april 2014

Record store day 2014



Tänka sig att det behövs en speciell skivbutiksdag för att jag ska spela lite vinyl. Ja, det är faktiskt ett år sedan skivtallriken snurrade. Då var det en singel med Nomads från Solna. I år blev det både en ny singel med Mazzy Star och en återutgivning av ett 40 år gammalt album med Rush. En tung vinylutgåva på 200 gram.

Jag passade på att damma av det 30-åriga albumet The Top med The Cure från den egna samlingen när skivspelaren ändå var uppvärmd.

Förra veckan inhandlade jag Do to the beast med Afghan Whigs. Det är 16 år sedan de gav ut ett album. Det är 5 år sedan jag började lyssna på deras musik på allvar. Jag var uttråkad och stod utanför en skivbörs på Söder. Maken botaniserar därinne. Helt plötsligt sticker han ut handen genom dörren och viftar med en samlingsskiva - Afghan Whigs Unbreakabble : a retrospective 1990-2006. Humöret är på topp igen.

I sommar spelar Afghan Whigs på Bråvalla festival och jag tänker vara där.


22 januari 2011

Twilight Singers - ny musik 2011

Afghan Whigs var för mig förra årets nyupptäckt av musik från förr. I alla fall från 1990-talet. I år är det dags att vidareutveckla musikresan till vad som hände sedan. Ur askan efter Afghan Whigs steg projektet Twilight Singers. Fyra album har passerat mig helt ovetande. Nu snurrar de på Spotify om och om igen. I februari släpps femte skivan Dynamite steps.

Twilight as played by the Twilight singers (2000)
Där är det bara första spåret The Twilite kid som blivit en favorit.
Blackberry bell (2003)
Kräver lite mer lyssnande.
She loves you (2004)
Tolkningar av andras låtar och den är riktigt bra.
Powder burns (2006)
Favoriten nummer ett med pärlan My time - Has come.
Dynamite steps (2011)
Blackbird and the fox nya singeln med gästartist Ani DiFranco. Den kan bli en favorit efter några fler lyssningar.


På skivbolaget Sub Pop:s hemsida står att läsa om nya albumet:
"Here, the weary nighttime decadence of New Orleans rubs up against the oppressive sunshine of Los Angeles and the desolation of Joshua Tree’s desert vistas. Dynamite Steps explores the thin line between life and death, mortality and immortality, resignation and celebration—that mythical moment when your life flashes before your eyes, drawn out here over the course of eleven songs. The album’s forty-three minutes prove an unflinching odyssey through the dark side, but one that’s ultimately redemptive in its scope and power."

Classic Rock listar Dynamite Steps som nummer 17 på vad de lyssnat på denna månad.

31 december 2010

Musikåret 2010



Jag tycker om att summera det år som varit när det gäller film, böcker, musik, händelser, upplevelser, minnen - listan kan göras oändlig. När jag vänder blad i kalendern och sista månaden dyker upp så börjar jag fundera i första hand på mina musikinköp. I tider av Spotify, YouTube och MySpace så blir inte skivköpen längre så prioriterade. Musikälskaren inom mig kan ändå inte låta bli att hänföras av favoritartisters nya alster eller falla pladask för en helt ny upptäckt. Vissa skivor köps som CD och andra köps i mp3-format, hela albumet eller bara de stjärnmärkta låtarna från Spotify. Den mesta musiken förblir ändå bara som en playlist för 2010 på just Spotify.

Nu har jag lyssnat och gjort mitt urval. Det är inte lätt när jag är en sådan kräsen musikälskare med bred smak. Det som är nytt med årets lista är att jag har börjat intressera mig för remastrade återutgivningar i lyxiga utgåvor eller bara känt sug efter musik jag missade på 1990-talet. Best of skivan med Afghan Whigs stillade inte min hunger utan hela bakkatalogen letades upp vid besök i olika skivbutiker. Det är 20 år sedan Morrissey gav ut Bona Drag och jag köper den remastrade utgåvan med sex outgivna spår och nytt omslag. Det känns lite skrämmande. Jag ser mig som den nyfikna och ständigt på jakt efter allt som är nyskapande. Lite retro är nog inte helt fel.


RETRO:
Morrissey - Bona Drag Remastred [20th Anniversary edition]
Morrissey - Southaw Grammar Legacy Edition
Morrissey - Maladjusted Legacy Edition
Afghan Whigs - 1965 (1998)
Afghan Whigs - Gentlemen (1993)
Afghan Whigs - Congregation (1992)
Afghan Whigs - Black Love (1996)

METAL:
Deftones - Diamond eyes
Godsmack - The Oracle
Stone Sour - Audio Secrecy

ROCK:
Kent - En plats i solen
Melissa Auf der Maur - Out of our minds

AMERICANA:
Malin Foxdal - Nattfjäril
Christian Kjellvander- The Rough and Ryne





Best of 2010 (Lugna melodier)
Best of 2010 (Lite tyngre melodier)

6 oktober 2009

Afghan Whigs - retro

Ibland är det ganska skönt att idag upptäcka något som man glömde bort på den tid när det var på allas läppar. 1990-talet var för mig bland annat Sub Pop, Grunge och Seattle. Band som Nirvana, Soundgarden och Screaming Trees upptog min fulla koncentration. Afghan Whigs var bara ett namn men inget jag lyssnade på.

Men tack vare att idag så samarbetar Mark Lanegan (Screaming Trees) och Greg Dulli (Afghan Whigs) i musikprojektet The Gutter Twins. Det ledde mig tillbaka till en samlings-CD med Afghan Whigs: Unbreakable (2007).




The Gutter Twins

Twilight singers

The Afghan Whigs