Weeping Willows, De Geerhallen, lördag 9 november 2019

Konceptkonsert om klimatet, så hela nya albumet After Us spelas från början till slut. Efter en kort paus så slänger de in ett gäng nya och gamla godingar. Bandet är förstärkt med blås och stråkar. Det blir även vackra toner från Sara Menke när hon spelar på vattenglas. Weeping Willows vet hur de ska underhålla sin publik. De levererar sorgsna låtar om jordens undergång och krossade hjärtan med en ärlighet som inga andra artister just nu. Jag har sett Weeping Willows många gånger, i olika uppsättningar och varje gång blir jag lika lycklig och varm inombords.

Musik i högtalarna innan bandet går på scenen, Willow Weep for Me (Frank Sinatra song)

Butterfly
Let Go
Save Us From Ourselves
I Travel With You
Judgement Day
Another Future
Endless Sleep
There's No Hiding Place
Tombstones (With Sara Menke)
After Us

20 minuters paus

The World is Far Away
I'd Do Anything for You
Go Find Your Happiness
While I'm Still Strong
The Burden
Tomorrow Became Today
My Love Is Not Blind
Too Late for Us
Lovers Never Say Goodbye (With Sara Menke)
Wait for Love to Grow
(We're in) Different Places
So It's Over

Extranummer

Touch Me (Slow version)
Broken Promise Land

Bandet har lämnat scenen men Magnus dröjer sig kvar. Elvis röst hörs i högtalarna. Magnus lyssnar in och sjunger sedan för oss som är kvar i salongen. Allt vi hör är musiken, kören och Magnus röst istället för Elvis. En kul grej.

Cajsastina Åkerström Garden söndag 13 oktober 2019

Det är en varm höstkväll. I ett nästan fullsatt Garden, med sittande publik, firar Cajsastina Åkerström 25 år som artist. I sitt låtskrivande inspireras hon av livet, film och litteratur. Det är små ögonblick i vardagen. Lättsamt, igenkännande och underfundigt. Med sig har hon på gitarr Peter Kvint, contrabas Backa Hans Eriksson och piano Jakob Ellerstedt. Nya och gamla låtar blandas. Cajsastina småpratar med publiken om sitt skapande. Hon delar med sig av små personliga berättelser och anekdoter. Hon är mer pop än visa. Två timmar med hög mysfaktor.

Tomas Andersson Wij Jönköpings teater 16 mars 2019

Tomas Andersson Wij är på vårturné. Det är intimt, innerligt och naket. Han firar 20 år som skivartist. Han förklarar att vanligtvis ser jag framåt. Nästa album, turné. Nu kan jag se bakåt. Vilka låtar platsade inte just då. Kanske det är dags att prova dem igen. Scenen delar Tomas med Erik Arvinder banjo, fiol, pedal steel mm och Samuel Stark piano, orgel från 1970-tal. Det är avskalat och mellan vissa av låtarna får vi en fin historia om vad som ligger bakom just denna låt. Utlämnande och ärligt. En blandning av nytt och gammalt och det är en fin kväll i moll.




Låtlista - ungefär så här

Tomas Andersson Wij, Crusellhallen 16 mars 2018

Jag har egentligen aldrig tagit mig tid att lyssna ordentligt på Tomas Andersson Wij. Men låtar som "Sturm und Drang" och "Blues från Sverige" har jag under åren fångat upp och tyckt om. Han kan berätta fina historier med och utan musik. Det är igenkännande och vemodigt. Personliga vykort från Sverige då och nu.

TV-programmet Tomas Andersson Wij spelar och samtalar med kända artister var något jag gärna tittade på. I senaste säsongen av "Så mycket bättre", där artister bor ihop i ett hus på Gotland och tolkar varandras låtar, var Tomas med.

Kvällens finstämda och tidvis lite rockiga spelning är till mycken belåtenhet. Jag får höra favoritlåtar som "Tommy och hans mamma", "Sturm und Drang", "Jag nådde aldrig riktigt fram till dig" och "Blues från Sverige". Några tolkningar av andra, som den svängiga "I en annan del av världen" (Freda) och dansanta "Den dag jag vinner allt" (Eric Saade).



Det finns ingen ensamhet (Avsändare okänd, 2018)
Hej på dig döden (Avsändre okänd, 2018)
Tommy och hans mamma (Stjärnorna i oss, 2004)
Sturm und drang (Romantiken, 2012)
I en annan del av världen (Freda' cover)
Vissa dagar (singel 2002)
Jag har simmat långt ut från land (En sommar på speed, 2008)
Jag nådde aldrig riktigt fram till dig (Avsändare okänd, 2018)
Sanningen om dig (Ett slag för dig, 2000)
Sommaren 77 (Stjärnorna i oss, 2004)
Landet vi föddes i (Ett slag för dig, 2000)
Snart kommer det en båt (Moneybrother cover)
Santa Monica (Mörkrets hastighet, 2014)
Romantiken (Romantiken, 2014)
När solen färgar juninatten (Sven-Ingvars cover)
So Long (En sommar på speed, 2008)
Hälsingland (singel 2007)
Den dag jag vinner allt (Eric Saade cover)

Encore:
Nu dör en sjöman (Mörkrets hastighet, 2014)
Blues från Sverige (singel 2003)
Avsändare okänd (Avsändare okänd, 2018)

the Cure 40 år

Kort sammanfattning om the Cure:

1978 Easy Cure blir the Cure. Nu trio med Robert Smith (sång och gitarr), Michael Demsey (bas) och Lol Tolhurst (trummor).
Skriver på för nystartat skivbolag Fiction.
Maj 1979 debutalbum Three imaginary boys.
Mörkare toner med tre album under 1980-talet: Seventeen seconds (1980) och 1:a hitsingeln A forest. Faith (1981) och andra hitsingeln Primary. Pornography (1982).
Sedan svänger de om, "going pop again", med dansvänlinga Let´s go to bed (1982) och en färgglad video. Här startar samarbetet med filmskaparen Tim Pope.

När Let´s go to bed landar som singel 23 november 1982 är jag med på banan 100%. The Cure har funnits i periferin och jag tycker om låten Jumping someone else´s train när den spelas på radion hösten 1979. Under 1980-talet dyker maxisingeln upp på allvar. Utgivningar i oändliga mixar - big mix, milk mix, remix, extended remix m.m. Jag köper allt.

Megastora blir bandet i maj 1992 med poplåten Friday I´m in love. Jag slutar köpa singlar på 1990-talet. The Cure och deras album på 2000-talet är så där. Jag köper pliktskyldigt CD-utgåvor. Den 27 oktober 2008 släpptes senaste albumet 4:13.

Mina upplevelser av the Cure live:
1996 Hultsfredsfestivalen
2008 Hovet, Stockholm
2016 Globen, Stockholm.

Projekt 2018: Att lyssna på alla album. Jag tar mig sakta bakåt i tiden.
Resultat: Min absoluta favoritlista med låtar av the Cure.

Musikåret 2017

Musik fortsätter att vara strömmad. Nytt för i år är att jag köpt två album i vinyl. Afghan Whigs In Spades (vit) och Mark Lanegan Gargoyle. CD Thåström Centralmassivet från Ginza, signerat exemplar.

Trender 2017. Lucinda Williams spelar in This sweet old world (1992) igen inklusive bonuslåtar. Artister tolkar andra artister. Oväntade covers av t ex In Flames med Wicked games och Mustasch Änglahund. Shelby Lynne och Alison Moorer gör en fin version av Into my armas. Ellen Sundberg tar sig an Kjell Höglund med När tåget lämnar perrongen. Lydia Lunch tar hem första priset med albumet Under the covers.

Let´s spend the night together Stångebrofältet 19 augusti 2017

Sommaren är snart över. Då måste vi bara njuta av varje liten stund som återstår. Det händer mycket i staden i augusti. Först ut är musik på Stångebrofältet.

Så här presenteras arrangemanget: "Let’s Spend The Night Together – en sommarkväll deluxe.

I sommar spelar Veronica Maggio, Weeping Willows, Hurula, Donika Nimani och Moneybrother på Let’s Spend The Night Together, ett nytt festivalkoncept som går av stapeln den 19 augusti på Stångebrofältet."

Jag är nyfiken på Hurula. Ny punk med texter om utanförskap och vilsenhet. Weeping Willows är en njutning att se live. Det är en festival med blandade artister för en blandad publik. Men var är alla människor? Det är gott om plats framför scenen? Är konceptet för spretigt? Många lämnar aldrig det inhängdade ölområdet. Det ligger ett konstant sorl av röster under konserten. Det är lite oförskämt mot artisterna.

Hurula är en energikick i sommarnatten. Weeping Willows ger oss mycket hjärta och smärta. Jag är nöjd med min kväll och lämnar fältet utan att bli omkullsprungen av fans till Verionica Maggio.



Några korta videoklipp:

Weeping Willows Broken promise land 1997-2017 Globen 1 april 2017

20-årskalas x 3 i Globen. Men det var vi som köpte biljetter först. Storslaget med Gävle symfoniorkester, körtjejer och en rörd Magnus Carlson. Hela albumet Broken promise land framfördes. Sedan ett antal gamla och nya låtar i fint arrangemang.



Videosnipet Touch me

Videosnipet Blue and alone

Vårkänslor - ny musik 2017 - utgivning februari till juni 2017

3 februari 2017
Säkert! Däggdjur (SME)
Här finns texterna för oss som köper musik på Spotify.
En av mina favoritlåtar är Snooza

10 februari 2017
Tinariwen Elwan (Anti)
Oväntat samarbete med Kurt Vile och Mark Lanegan på den här låten.

17 februari 2017
Son Volt Notes Of Blue (BOR)
Americana och 1990-tal med sköna gitarrslingor

3 mars 2017
KSMB Ond saga (SPD)
1981 lyssnade jag oavbrutet på "Sex noll två" och "Jag är ingenting". Svensk punk dör aldrig.

10 mars 2017
Soundgarden – Ultramega OK Reissue (Soundgarden/Sub Pop)
Återutgivning av grunge från 1988 är aldrig fel.

17 mars 2017
Depeche Mode Spirit (Columbia Records)
Mitt absolut favorit brittiska synthband

24 mars 2017
Jesus & Mary Chain Damage Joy (WMS)
Jag hörde melodierna i oväsendet när singeln Upside down släpptes 1984.

Ossler Evigt himmelsk fullkomning
Albumet Stas (2013) är beroendeframkallande. Lyssna bara på Skönhet i förfall.

31 mars 2017
Aimee Mann Mental Illness
Filmen Magnolia (1999) öppnade mina öron för hennes musik. Vem blir inte berörd av Save me.

Mastodon Emperor Of Sand
Albumet Leviathan (2004) är ett konceptalbum helt baserat på boken Moby Dick.

28 april 2017
Juliana Hatfield Pussycat
Sent 1980-tal och tidigt 1990-tal var det gott om bra lo-fi indie rock. Den är fortfarande bra.

Mark Lanegan Band Gargoyle
Rösten som fortfarande får nackhåren att resa sig av välbehag. Kärleken började redan tidigt 1990-tal med grungebandet Screeming Trees.

5 maj 2017
The Afghan Whigs In Spades
2010 var året jag tog igen alla missade år när det gäller Afghan Whigs.

Blondie Pollinator (WMS)
Heart of glass från LP:n Parallel Lines (1978) snurrade varmt på skivspelaren.

9 juni 2017
Lady Antebellum Heart Break
Glad pop country behövs i dessa mörka tider.

Nickelback – Feed The Machine (BMG)
Varför hatar alla Nickelback? Ibland är jag på humör för lite kommersiell postgrunge rock.

Musikåret 2016

I början på året lovade jag mig själv att koncentrera musiklyssnandet på "gamla" favoriter. Inte snöa in på nytt och spännande. Hur bra gick det? Illa. Varje fredag "köper" jag ny musik på Spotify. Jag sparar album i spellistor och singlar i årsbästalistan 2016. Årslistan växer och växer. Jag städar den i december. Det blir två nya listor - The Best of 2016 Metal och The Best of 2016. Fysiska CD-album inköptes av Kent, Deftones, Suede och In Flames i skivbutiker på stan.

Så här i slutet av året är det några artister som sticker ut. Givetvis Kents absolut sista skivsläpp, Då som nu för alltid. Deftones tunga Gore. Den ännu tyngre Magma med Goijira. Nick Cave and the Bad Seeds sorgligt vackra Skeleton Tree. Weeping Willows soul i Tomorrow became today. Lågmälda A village: Natural light med Christian Kjellvander.

Musik 2016 "so far"

2016 är det första året som jag nästan helt avstår från att köpa fysiska album. Det är svårt. När det gäller Kent och Deftones så måste jag bara äga. Jag lyssnar på strömmad musik mest från Spotify eller från den egna digitala skivsamlingen i NAS:en via SONOS-anläggningen. Jag skapar spellistor i Spotify över årets låtar och album. Jag lyssnar på mer musik och fler artister än tidigare år. Jag går på fler konserter än tidigare år.

Mest spelade album "so far"

Deftones
Gore

Kent
Då som nu för alltid

Weeping Willows
Tomorrow became today

Paul Young
Good things

Anna Ternheim
For the Young

Nick Cave & the Bad Seeds
Skeleton tree

Neurosis
Fires within fires

Gojira
Magma

Suede
Night thoughts

Christian Kjellvander
A Village : Natural light

Kent Saab Arena 23 september 2016

Kent börjar sin avskedsturné i Linköping. I Saab Arena är det slutsålt, kanske 7 747 sålda biljetter. Klockan på scenen räknar ner till start 19:30, siffrorna lyser rött när det är 7 minuter och 47 sekunder kvar. Kent är förstärkt med tre bakgrundssångerskor. Bildskärmen är enorm och när intro till Gigi drar igång visas vågor, strax byter de till 999. Bandet levererar sin musik utan onödigt mellansnack. Ett tack till fansen och förklaringen att de spelar låtar ikväll som de själva älskar.

De är lite avvaktande i början men till tonerna av Andromeda händer något. Jag är inte så förtjust i den låten men nu lyfter stämningen. Kent kommer ingång med sitt tack och adjö till sina fans. Det är en underbar show med bra låtval, en häftig ljusshow.



Gigi/999
En timme en minut/Berg & dalvana
Romeo återvänder ensam
Var är vi nu
Hjärta
Andromeda
Egoist
Vi är för alltid
Innan allting tar slut/Den vänstra stranden
la belle epoque
Kärleken väntar
Ingenting
Jag ser dig
Petroleum
Musik non stop
Utan dina andetag
747
Extra 1
Förlåtelsen
Dom andra
Mannen i den vita hatten (16 år senare)
Extra 2
Den sista sången

Välkommen till KENTIPEDIA
Upplev hela Kents karriär. Välkommen att dela dina egna minnen.

Kent samlingsalbum 16 september 2016

Det drar ihop sig till Kents avskedsturné. Först en Best of med fyra nya låtar. Känns vemodigt.


Sedan turnéstart i Linköping. Totalt är 200.000 biljetter sålda.

2016
Avskedsturnén
23 september – Linköping – Saab Arena
24 september – Linköping – Saab Arena (extrakonsert)
29 september – Göteborg – Scandinavium (extrakonsert)
30 september – Göteborg – Scandinavium
1 oktober – Göteborg – Scandinavium (extrakonsert)
5 oktober – Bodö (Norge) – Bodö Spektrum
7 oktober – Kiruna – Arena Arctica
8 oktober – Luleå – Coop Norrbotten Arena
13 oktober – Örnsköldsvik – Fjällräven Center
14 oktober – Östersund – Östersund Arena
15 oktober – Trondheim (Norge) – Trondheim Spektrum
21 oktober – Stavanger (Norge) – DnB Arena
22 oktober – Oslo (Norge) – Oslo Spektrum
23 oktober – Oslo (Norge) – Oslo Spektrum (extrakonsert)
28 oktober – Helsingfors (Finland) – Hartwall Arena
29 oktober – Vasa (Finland) – Vasa Arena
11 november – Malmö – Malmö Arena
12 november – Malmö – Malmö Arena (extrakonsert)
13 november – Malmö – Malmö Arena (extrakonsert)
18 november – Örebro – Conventum Arena
19 november – Gävle – Gavlerinken Arena
25 november – Århus (Danmark) – Ceres Arena
26 november – Köpenhamn (Danmark) – Forum
2 december – Karlstad – Löfbergs Lila Arena
3 december – Växjö – Vida Arena
15 december – Stockholm – Tele2 Arena (extrakonsert)
16 december – Stockholm – Tele2 Arena (extrakonsert)
17 december – Stockholm – Tele2 Arena


Läs mer på Kent.nu

Ny musik 2016 "Att-lyssna-på-listan" so far

8 januari
David Bowie Blackstar


15 januari
The Temperance Movement White Bear

22 januari
Megadeth Dystopia
Tindersticks The Waiting room
Suede Night Thoughts

19 februari
Wolfmother Victorious

26 februari
Ricky Warwick When Patsy Cline was crazy
Bonnie Raitt Dig In deep
Ebbot Lundberg & the Indigo children For the ages to come


11 mars
Freddie Wadling Efter regnet
Killswitch Engage Incarnate
Weeping Willows Tomorrow became today
3 Doors Down Us and the night


1 april
Pet shop boys Super
Black Stone Cherry Kentucky

8 april
Deftones Gore


15 april
PJ Harvey The Hope six demolation project
Paul Young Good thing

22 april
Brända Barn Över bron
Takida A Perfect world

Musikåret 2015

Det här är vad jag lyssnat på under året. Allmänt och blandat. Jag Lyssnar mycket på Spotify och min spellista 2015 går varm under en arbetsdag. Det blir mer låtar än hela album som jag fastnar för. Nytt under 2015 är att skivsläpp är på fredagar istället för onsdagar. Spotify hänger på musikbranschens nyhet. Allt nytt är inte listat under rubriken "Releaser" i Spotify och jag missar ofta att lyssna samma dag. Jag är för trött på morgonen för att göra en sökning på artisten som just idag ger ut nytt album.

Låtar jag nynnat på under 2015:
"Blood" - Alison Moorer
"Är det så här det känns att komma hem" - Cajsa Stina Åkerström
"Black sun" - Death Cab for Cutie
"Here with me" - Eileen Jewell
"Josephine" - Frank Turner
"Elizabeth" - Indigo girls
"Just like a dream" - The Leather Nun
"Det här ögonblicket" - Mauro Scocco
"Psycho" - Muse
"Broken heart tattoos" - Ryan Bingham
"Never have to say goodbye" - Papa Roach

Årets mest efterlängtade album:
Thåström - Den morronen

Årets Oj vad tiden rinner iväg:
Jesus and Mary Chain - Psychocandy 30th anniversary Live at Barrowlands

Årets överraskning:
Mark Lanegan - Houston Publishing demos 2002. Inspelningar som fått ligga till sig lite, sådär 13 år.



The Best of 2015 pop och rock


The Best of 2015 Metal

Årets album - fortsättning

Årets album till och med augusti

Chris Cornell
American songbook


Dave Gahan & the Soulsavers
Balsam för sorgsna själar


Ghost
Poppig tung 70-talshårdrock


Graveyard
Blues rock metal


Samlingsalbum Mad Season-tributekonsert
Grungehyllning


Slayer
Tunga riff som alltid


Anna Ternheim
Vackert och vemodigt


Turnpike Troubadours
Modern country och spelglädje

Årets album - so far

Beth Hart
Sjunger blues så att nackhåren reser sig.



Waterboys
Lika bra som på det tidiga 80-talet.



Thåström
Årets bästa album.



Ebba Forsberg
Fina tolkningar av Tom Waits med text av Mikael Wiehe



The Leather Nun
Mogen comeback



Mark Lanegan
Gästartister och olika mixar på senaste albumet.



Stone Sour
Cover EP



Allison Moorer
Country när den är som bäst.



Truls Mörck
Soloalbum från Graveyardmedlem



Heather Nova
En lysande stjärna med många fina skivor i bagaget.

Munken i Parken 2015

Alltid lika trevligt med festligheter i stadskärnan. Norrköpings Munken in the Park bjuder på gott och blandat när det gäller musikunderhållning. Weeping Willows and Year of the Goat lockade mina öron.

Från Munken in the Park

Mauro Scocco - Det här ögonblicket

Fin poplåt.

Morrissey på Hovet 13 november 2014

Det är ovanligt lite folk i och utanför Hovet 40 minuter innan utsatt speltid. Halv åtta startar ett bildspel. Istället för förband? Först ut är en video med Ramones. När Morrissey och bandet visar sig på scenen 30 minuter senare är publiken på plats.

En tuff och svängig version av den gamla godingen The Queen is dead inleder. Annars är det flest låtar från det utmärkta nya albumet World Peace is none of your business. Avslutningen är en brutal version av Meat is murder med en vedervärdig film med slaktsekvenser som får mig att titta bort. Extranumret Everyday is like Sunday lättar upp den blodiga stämningen.

Konserten är 90 minuter och tar slut alldeles för fort.

Edit this setlist | More Morrissey setlists