Årets festival äger rum i 18 salonger på biografer i Göteborg samt i den digitala salongen, tillgänglig för alla. Invigningsfilmen visas över hela Sverige på närmare 70 biografer från Ystad till Luleå.
Jag köper mitt onlinepass för 225 kronor och har möjlighet att ta del av 50 filmer hemma i vardagsrummet. De är tillgängliga i 24 timmar. I den digitala salongen finns även tidigare festivalfilmer och intervjuer av Emma Gray Munthe med gäster från Skanshof.
Årets tema är Disorder. I ljuset av pandemins restriktioner gestaltas relationen mellan ordning och oordning. Under The Hypnotic Cinema kommer publiken att hypnotiseras för att se om de kan släppa kontrollen och få en fördjupad filmupplevelse.
Jag tar semester i två dagar för att maxa min hemmafestival. Det blir 25 filmer totalt. Alla bra men några oförglömligt bra. Här är mina favoriter.
Läs mer om filmerna på IMDb
Nobody Has to Know
av Bouli Lanners
99 min, Frankrike, Belgien, Storbritannien, 2021
Festivalen smygstartar redan den 27 januari kl. 20:00 med en annorlunda kärlekshistoria mellan två udda personer i 50-årsåldern. Allt utspelas på en vindpinad skotsk ö. Vemodigt och en fin liten film.
Så jävla easy going
av Christoffer Sandler
91 min, Sverige, Norge, 2022
Invigningsfilmen är också en kärlekshistoria men här är det ungdomsförälskelse. Spralligt, färgglatt, humor, värme, ADHD och deppig pappa. Många snygga vyer från Göteborg.
Kapten Volkonogov har rymt
av Natasja Merkulova, Alexej Tjupov
126 min, Ryssland, Estland, Frankrike, 2021
Fartfylld thriller om Stalins terror på 1930-talet. Det är så hemskt att det behövs en film med glimten i ögat och komiska inslag för att uthärda. Säkerhetsagenten Volkonogov smiter när han inser att han är näste man att avrättas. Han behöver förlåtelse från ett enda av sina offers anhöriga för att undgå att hamna i helvetet. Kapten Volkonogov spelas av Yuriy Borisov och han är även motspelare till Seidi Haarala i den underbara tågfilmen Kupé nr 6.
Kupé nr 6
av Juho Kuosmanen
107 min, Finland, Estland, Ryssland, Tyskland, 2021
Romantiska filmer är något Juho Kuosmanen är inriktad på. Han debuterade med Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv (2017). Kärlek, boxning och finskt vemod. En mycket sevärd film.
Kupé nr 6 är om ett möte i en sovvagn under ett dygn. Två främlingar, en ryss och en finländare, får kämpa för att stå ut med varandra under den långa färden till Murmansk. Men de har mer gemensamma drag än olikheter när de väl tillåter sig att lära känna varandra. En av mina favoriter.
Playground
av Laura Wandel
72 min, Belgien, 2021
Första skoldagen. 7-åriga Nora gråter när hon brutalt slits från sin pappas hand. Hennes storebror knuffar undan henne och går till sina kompisar. Allt är nytt och hon måste lära sig att tolka nya koder för rasten på skolgården, med klasskamrater och på lektionen. Allt ser, hör och upplever vi i barnets perspektiv. Kameran är i höjd med Nora. Gripande drama där det är lätt att känna igen sig.
Den stora friheten
av Sebastian Meise
116 min, Österrike, Tyskland, 2021
Homosexuelle Hans Hoffmann har överlevt koncentrationslägret, men det han har att se fram emot efter kriget är att återkommande bli kastad i fängelse. Allt enligt den så kallade paragraf 75, som säger att ”onaturligt sex” mellan män är olagligt. Filmen utspelar sig 1969, med tillbakablickar 1945 och 1957. Franz Rogowski lyser i rollen som Hans. En fängelsefilm om vänskap och kärlek.
Franz Rogowski utstrålar sårbarhet, svaghet, styrka och charm i sina roller. Han har huvudrollen i två andra av mina favoritfilmer nämligen kärleksfilmen Udine (2020) och flyktingdramat Transit (2018).
Lämna inga spår
av Jan P. Matuszynski
160 min, Polen, Frankrike, Tjeckien
2021
Studenten Grzegorz Przemyk mördades av polisen i ett häkte i Warszawa 1983. På hans begravning slöt tiotusentals polacker upp och fallet fick stor uppmärksamhet och riktade strålkastarljuset mot kommunistregimens förtryck och brutalitet. Filmen är en tidstrogen skildring av hur regimen och dess säkerhetstjänst använder hot, desinformation och utpressning för att mörklägga historien. En spännande och viktig historielektion.
Private Desert
av Aly Muritiba
121 min, Brasilien, Portugal, 2021
Daniel är avstängd från jobbet som polis för utredning om övervåld. Hans pappas demens blir bara värre och hans syster har just berättat att hon är homosexuell. När det enda positiva i hans snöpta liv – Sara som han har en intensiv nätrelation med – plötsligt tystnar lämnar han allt för hitta henne. Han färdas tvärs över Brasilien och får kontakt med en man som säger sig känna Sara. Det blir ett oväntat möte med chock, ilska och förvirring. En känslomässig film om att kärleken kan vara gränslös.
Tillfälligheter och fantasier
av Ryûsuke Hamaguchi
121 min, Japan, 2021
Ett oväntat triangeldrama, en misslyckad honey trap och ett möte som börjar med ett missförstånd och slutar med rollspel. Det är en tredelad film om slump, sammanträffanden, konsekvenser och kärlek – med ett kvinnligt perspektiv. Elegant dialog och melankoliskt skådespeleri. Helt underbart.
Drive My Car
av Ryûsuke Hamaguchi
180 min, Japan, 2021
Japanen Ryûsuke Hamaguchi styr rakt in i själen när han mästerligt och sömlöst förvandlar Haruki Murakamis novell till ett Cannesvinnande epos.
I fokus står Yûsuke (Hidetoshi Nishijima), en framgångsrik teaterregissör och skådespelare som har tre komplexa relationer - på ett fysiskt, professionellt, och mentalt plan. Till sin fru Oto har han ett starkt erotiskt band, sprunget ur fantasier och berättelser. Mot den unge skådespelaren Takatsuki drivs han av en förtärande hämndkänsla. Och till sist – det mest mystiska – den tillgivenhet han känner för Misaki, den skickliga unga kvinnan som, mot hans vilja, anställs som hans chaufför under arbetet med en iscensättning av Tjechovs ”Onkel Vanja”. I fokus står också en röd Saab, när kärlek, svek, sorg och självrannsakan vävs ihop i en av årets bästa filmer. (- Niclas Goldberg, GIFF2022)
Jag kan bar hålla med. En lång, pratig och långsamt berättat historia med mycket känslor. En festivalfavorit.
Boiling Point
av Philip Barantini
95 min, Storbritannien, 2021
Livet på finrestaurangen når inte bara kokpunkten, här är vi snarast under locket på en tryckkokare. Andy är den lovande kocken vars restaurang utgör hela hans liv. Allt utspelar sig i en enda tagning under en kväll på restaurangen. Det är fullbokat, allt är rörigt, Andy ofokuserad och så dyker hans gamla chef upp med en matskribent. Den rörliga kameran följer olika personer och det ger filmen puls och nerv. Det är en spännande film med intriger och starka känslor.
Sundown
av Michel Franco
83 min, Mexiko, Frankrike, Sverige, 2021
Tim Roth glänser i rollen som Neil. Han provocerar mig som åskådare med sitt sätt att vara på Acapulcos stränder som rik, avtrubbad britt som checkar ut från sitt gamla liv. Neil, systern Alice (Charlotte Gainsbourg) och hennes två barn har anlänt till lyxhotellet i Acapulco för att semestra, men tvingas förkorta resan på grund av en nödsituation på hemmaplan. Av någon anledning avviker Neil på flygplatsen, tar en taxi och hamnar på ett sunkigt hotell i de mindre fina kvarteren. Han tillbringar dagarna på en liten strand fri från turister. Här finns bara lokalbefolkning. Kontrasten mellan lyx och fattigdom är brutal. Känslan av att det här kan inte sluta bra sitter i maggropen. Ett lågmält och spännande vardagsdrama.


















