Uppsala en mörk och kulen onsdagskväll i november. Efter typ 14 års uppehåll återförenas Weeping Willows Magnus Carlson (sång) med The Moon Ray Quintet. Goran Kajfes (trumpet), Per "Ruskträsk" Johansson (saxofon och flöjt), Calle Bagge (piano), Lars Skoglund (trummor), Martin Höper (bas), Mattias Ståhl (vibrafon).
Katalin har dukat upp för middag med reserverade bord för sittande publik men även en det ståbord. Vi valde att äta på gastropub Bryggeriet Ångkvarn. Insläpp klockan 18 och på scen klockan 20. Vi är där en stund innan och hittar ett ledigt ståbord. Det är en publik med hög medelålder och det är fullt. De som kommer i sista stund, yngre personer, placerar sig främst vid baren.
En fin start med "Ocean rain" av Echo and the Bunnymen. Sedan följer ett pärlband av poplåtar i jazziga toner och soulsång. "Suger man" av Rodriquez. "Sea lion woman" traditionell sång som Nina Simone gjorde populär. "You do something to me" av Paul Weller. "Somebody stole my thunder" av Jeffrey Alexander Ryan. "Where are we now?" av David Bowie. Extranummer den nya heta singeln "Mystery of love" av Sufjan Stevens. Den är precis släppt. Det finns ett nytt album ute den 5 december. CD:n har bandet med sig för försäljning. Självutcheckning med Swish.
Kommande album Shadows:
Milk & Honey
Who Knows
Where Are We Now?
Me and My Shadow
Black Night
Mystery of Love
It´s Raining Today
Witchi Tai To
Det är verkligen ETT band på scenen där Magnus Carlson tar ett steg tillbaka och de olika instrumenten får lika mycket tid att briljera i solon. Jag fängslas speciellt av Mattias Ståhls magiska ljud från vibrafonen.
90 minuter och sedan är själen varm och novembermörkret känns långt borta men både ljust och vackert.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar