Musikåret 2022

 

Tredje året med Covid19 i ögonvrån även om restriktioner tas bort och allt är som vanligt igen. Smittan ökar mot slutet av året men det är svårt att skilja på vanliga influensan och "coviden". De flesta har 4 eller 5 sprutor i kroppen och blir inte så sjuka. Musiken har varit levande på nätet hela tiden. Många artister har skapat i sin isolation. 

Jag lägger till nya låtar varje vecka i min egen Spotify spellista 2022. Det blir närmare 200 alster i varierande genrer. Pop, Synth, Metal, Rock, Indie. You name it! 

Nu när jag är tillbaka på arbetsplatsen blir det inte lika mycket lyssnande. Jag tackar nej till att arbeta två dagar på distans. Det fungerar inte med en pensionär hemma och en yta på 59,5 kvadratmeter. 

Min Release Radar känner av min Spotifyfrånvaro. Varje fredag undrar jag vad jag gjort för ont som får tips om Rolling Stones, Thin Lizzy live, Roger Waters, Steel Panther, Frank Zappa och annan 1970-tals hårdrock.

Jag köper inga album och har därför svårt att ha någon favorit 2022. Jag har ambitionen att lägga Album i mitt bibliotek i Spotify. Det finns ett 20-tal där i december. Men kommer jag ihåg att lyssna? Nej. Jag blir ändå glatt överraskade av Lustans Lakejer "Mörk Materia", Ghost "IMPERA" och John Mellencamp "Stricktly A One-Eyed Jack".

Låtar som jag nynnat på under året finns det gott om. Elvis Costello & The Imposters "Farwell, OK", Thomas Di Leva "Heroes", Waterboys "All Souls Hill", Sophie Zelmani "The World ain't pretty", Lars Winnerbäck "Släpp det där mörkret" och Soen "Snuff".

Jag har inte släppt metallen. Årets lista är fylld av tunga riff och growling.  Korn, Ghost, Cult of Luna, Corey Taylor, Lamb of God, Crosses, In Flames, Godsmack, Slipknot och Metallica.

Framtidsspaning: Jag fortsätter med min spretiga musikstil med extra tyngd i Metal och fluffig pop.