
Konstnär: Helene Billgren (1996)
2016 hade festivalen drygt 130 000 besök och kunde då erbjuda 450 filmer (1031 visningar) från sammanlagt 84 länder.
I år firar filmfestivalen 40 år. Jag är inne på min 22:a festival. 1996 inleder vi helgen med en fransk matfilm Lilla Marguery. Vi bor på hotell Poseidon, minglar i foajén på Draken och fikar på Hagabiografen.
2017 inleder vi helgen med en norsk film om en självupptagen adoptivpappa som ångrar sig och åker till Colombia för att lämna tillbaka sin son. Vi bor på hotell Poseidon, minglar i foajén på Draken och fikar med semla på något mysigt fik.
Handle with care
Arild Andresen | 100min | Norge
Självupptagen adoptivpappa ångrar sig och åker till Colombia för att lämna tillbaka sin son i ett starkt drabbande drama om faderskap och internationell adoption.
För fem år sedan vann Arild Andresen Dragon Award Best Nordic Film med Kompani Orheim. Nu är han tillbaka med en film som tar sig an ett tabubelagt ämne som inte lämnar någon oberörd. För vad gör en förälder som inte kan känna något för sitt barn? Handle with Care anknyter till de senaste årens stora debatt om internationell adoption, men är framför allt ett starkt porträtt av den plågade offshore-arbetaren Kjetil som ger sig ut på en känslofylld resa med en pojke som ibland förstår lite mer än han borde.
- Jonas Holmberg
Jag tycker om denna film om en far och hans lille sons yttre och inre resa för att hitta och lära känna varandra. Allvar och humor blandas fint.
By the time it gets dark
Anocha Suwichakornpong | 105min | Thailand, Nederländerna, Frankrike, Qatar
Själfullt och vackert om Thailands problematiska nutidshistoria och hur den format filmens karaktärer.
En filmregissör intervjuar en aktivist och författare, vars liv kom att förändras radikalt efter massakern vid Thammasat University 1976; alltjämt ett öppet sår i landets historia där upp mot hundra studenter dödades och flera tusen arresterades. Vi möter även en servitris som byter jobb på löpande band och två filmstjärnor vars vägar tar olika riktningar. Med ett utsökt foto och stor ömhet skildrar Anocha Suwichakornpong sina karaktärer, vars liv hänger löst samman och fördjupas allteftersom berättelsen utvecklas.
- Tobias Åkesson
Klockan 10 efter hotellfrukost och nersjunken i sköna biografstolar är det lite svårt att ha full koncentration på bioduken. Det är fina bilder och långsamt tempo. Jag är lite splittrad angående den här poetiska filmen.
Den okända flickan
Jean-Pierre Dardenne, Luc Dardenne | 107min | Belgien, Frankrike
En ung läkare i Liège får samvetskval och blir besatt privatspanare i bröderna Dardennes första, formsäkra steg in i deckargenren.
Franska stjärnskottet Adèle Haenel spelar doktor Jenny Davin, som vägrar låta sin assistent öppna dörren till läkarmottagningen som just har stängt. Nästa dag meddelar polisen att den som ringde på var en papperslös prostituerad flicka på flykt från en våldsam man. Flickan är nu död, och utan bekräftad identitet. Plågad av skuldkänslor inleder Jenny ett eget sökande efter mördaren, trots att hon just undervisat sin assistent om hur känslomässigt engagemang försämrar omdömet. Bröderna Dardenne blandar mästerligt sin stilbildande socialrealism med genremotiv och moralfilosofi i en klarsynt och tankeväckande film.
- Jonas Holmberg
Bröderna Dardenne är en av mina favoritfilmskapare. Deras berättelser fastnar på min näthinna och i hjärtat. Detsamma gäller för denna film. Så spännande berättat om helt vanliga människor och deras känslor.
Rift
Erlingur Óttar Thoroddsen | 107min | Island
Bland de mest vidunderliga isländska miljöer utspelas en förtätad psykologisk thriller i spillrorna av ett förhållande.
Månader efter att de brutit upp väcks Gunnar sent om natten av ett telefonsamtal från sin före detta pojkvän, Einar. Einar säger att han ibland får en känsla av att han inte är ensam där han befinner sig i familjens sommarhus i Rökkur, en ensligt och avlägsen plats bland de hisnande isländska vidderna. Gunnar blir orolig och kör dit för att träffa honom, vilket blir inledningen på ett rörande porträtt av ett par som ännu inte kommit över varandra. Erlingur Óttar Thoroddsen manövrerar skickligt bland suggestiva stämningar i ett drama som rör sig i det outtalade.
- Tobias Åkesson
Skräckfilm är inte min favoritgenre. Jag förstår inte varför någon går in i ett hus och går från rum till rum och där finns bara något otäckt runt hörnet. Det här är en suggestivt berättad historia om en relation som är över och hur den bearbetas med hjälp av skräcktemat.
Certain women
Kelly Reichardt | 107min | USA
Tre självständiga kvinnor i Montana, tre livsvägar som vidrör varandras, starkt och behärskat berättat av indieregissören Kelly Reichardt med hjälp av lysande skådespelerskor.
Laura Dern spelar en stressad försvarsadvokat som hamnar i en gisslansituation, Michelle Williams en mamma som vill bygga sitt drömhem men utsätter sitt äktenskap för prövningar och Lily Gladstone en ensam bonde som knyter starka band med en juridikstuderande (Kristen Stewart). Stilsäkert och lågmält förenar Reichardt (Wendy and Lucy) den naturliga skönheten i det lilla med det magnifika i det stora, hon slår an en förtätad ton med tveklös precision. Det är fängslande att se en av den amerikanska filmens skickligaste regissörer göra storverk.
- Niclas Goldberg
Wendy och Lucy är en film jag bär med mig. Kvinnan som mitt i USA:s ekonomiska kris letar efter sin försvunna hund är lätt att relatera till. Certain women är spretigare med fler huvudpersoner vars liv korsar varandras väg utan att något möte sker. Det är fina kvinnoporträtt om starka kvinnor. Men jag saknar ett riktigt slut, där regissören knyter ihop berättelsen.
The Together project
Sólveig Anspach | 83min | Frankrike, Island
Charmig fransk-isländsk komedi om en man som låtsas att han inte kan simma för att komma nära lärarinnan i den lokala simhallen.
Samir (Samir Guesmi) jobbar som kranförare i Montreuil, en kväll när han är på den lokala baren möter han den charmiga och tuffa Agathe (Florence Loiret-Caille) som han blir handlöst förälskad i. Övertygad om att hon är den stora kärleken bestämmer han sig för att bli en av hennes elever. Problemet är bara att han redan kan simma och att hon hatar lögnare. Sanningen uppdagas och en rasande Agathe åker till Island för att medverka på det internationella badvaktskonventet. Samir följer såklart efter. Den hyllade isländska regissören Solveig Anspach hann precis avsluta The Together Project innan hon gick bort hösten 2015.
- Cia Edström
Fransk må-bra-film med exotisk touch av Island. Helt oemotståndligt och charmigt. Bättre avslut på en filmhelg i Göteborg är svårt att hitta. Romantisk komedi med extra allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar